Centrum för orientering hjärnan

Orienteringsförmågan försämras nära demenssjukdom, ofta i en tidigt skede. Det ökar risken att gå vilse, till exemepl vid väg bostad från matbutiken eller busshålplatsen. Senare i sjukdomsförloppet kan detta vara svårt att hitta i sin egen bostad. Även förmågan att orientera sin kropp i rummet försämras gradvis. Personen kan börja ta snedsteg, tappa balansen och av misstag sätta sig bredvid toalettestolen.

Även tidsuppfattningen påverkas

Det blir också svårare att orientera sig inom tid, något som delvis hänger tillsammans med minnesstörningen. Tidsuppfattningen blir efterhand alltmer uppluckrad samt i medelvår demensfas kan detta vara svårt att skilja mellan dygn och kväll. Det kunna upplevas logiskt att gå upp mitt inom natten, klä på sig och vandra till jobbet, även ifall man slutat arbeta till flera kalenderår sedan. inom början förmå klockor samt kalendrar existera tillräckligt till att kompensera bristerna. Även anhöriga förmå hjälpa mot med förberedelse och passning av tider.

Vid demens kunna tidsbegreppet luckras upp sålunda att man

Nervsystemet har också en styrande och samordnande roll. Hjärnan tar ständigt emot och bearbetar information från sinnena och kroppen. Den beslutar över, och synkroniserar, kroppens reaktioner och aktiviteter. I hjärnan lagras även minnen och inlärda färdigheter, som till exempel språk eller förmågan att cykla. 1 hjärnans delar 2 Granskare: Anna Edelvik Tranberg, läkare, specialist på hjärnans och nervsystemets sjukdomar, Neurologimottagningen, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg Illustratör: Kari Toverud, certifierad medicinsk illustratör Läs mer på se Så fungerar nervsystemet. 3 vad består hjärnan av 4 Syncentrum (primära synbarken) är en del av den bakre delen av storhjärnan där information från synnerven bearbetas och klassificeras efter färg, form och rörelse för att sedan skickas vidare till övriga synområden i hjärnan varpå informationen omvandlas till upplevda sinnesintryck. 5 I studien, som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Plos One, utgår forskarna från tesen att orienteringens fysiska och kognitiva krav stimulerar de delar av hjärnan, som våra förfäder använde för att jaga och samla mat. För att anpassa sig till den tuffa omgivningen utvecklade hjärnan nämligen för tusentals år sedan nya neurala banor. 6 Stockholms universitet Tema Här samlar vi artiklar, filmer och poddar som handlar om forskning på hjärnan. Hjärnforskningen har gjort dramatiska framsteg under de senaste decennierna. Ändå har forskningen mest börjat skrapa på ytan för att förstå hur detta lika centrala som gåtfulla organ styr oss. Vad kan hjärnforskningen säga om människan?. 7 sjukdomar i hjärnan 8 Det ökar risken att gå vilse, till exemepl på väg hem från matbutiken eller busshålplatsen. 9 Här finns hjärnans luktcentrum och kontrollcentrum för sex samt strukturen amygdala där sinnesintryck kopplas till en känsla. 10

Bilder av hjärnan &#; en stöd inom utredningen från demens

Bildgivande teknikers uppgift nära demensutredning besitter traditionellt varit att utesluta kirurgiskt behandlingsbar orsak mot demens, liksom sannolikt finns hos mindre än 1 procent från patienterna vilket remitteras mot minnesmottagningar [1]. Under senare år äger kartläggning från hjärnans morfologi, blodflöde samt metabolism etablerat sig inom allt större utsträckning likt ett viktigt instrument på grund av differentialdiagnostik från demenssjukdomar. Kliniska kriterier är kapabel få stöd av bildgivande tekniker: tilllägg av husdjur eller MR ökar specificiteten för den kliniska diagnosen Alzheimers sjukdom jämfört tillsammans med facit brev mortem ifrån 76–88 andel till 90– procent nära specialiserade centra [2]. Ibland ingår krav på morfologiska fynd inom de diagnostiska kriterierna.
Teknikerna som står till buds för klinisk diagnostik existerar datortomografi (DT), magnetisk resonanstomografi (MR), single photon emission computed tomography (SPECT) samt positronemissions

Orienterare visar v&#;gen mot en god h&#;lsa

Läs den vetenskapliga artikeln inom MDPI

Var ni deltagare - läs Ida Schoultz data till samtliga i studien

– Veteranorienterarna mår bättre överlag. De upplever mindre stress, är gladare och besitter mindre bekymmer med buk, fortsätter Ida Schoultz.

Forskningen tillsammans orienterarna startade redan samt i den här studien jämförs veteranorienterarna med ett grupp friska äldre likt bor hemma. De besitter lämnat avföringsprover och fyllt i hälsoenkäter. Enkäterna visar att orienterarna har lägre nivåer från stress, ångest, depression samt magproblem.

– När vi blir äldre blir tarmfloran fattigare och många äldre äger problem tillsammans magen, 65 procent visar studier, samt därför är det ett viktig nyckel.

Många goda bakterier

Avföringsproverna visar för att orienterarna äger en högre andel från en god bakterie s

RUDAS (The Rowland Universal Dementia Assessment Scale) är en mångkulturellt kognitivt bedömningsinstrument utvecklat för funktioner som minne, visuospatial orientering, förmåga för att utföra viljemässiga rörelser samt handlingar (praxis), visuokonstruktion, omdöme och språk. Det är avsett att användas vid basala demensutredningar från personer tillsammans annan kulturell bakgrund samt annat modersmål än svenska samt på grund av personer tillsammans lägre utbildningsnivå.

RUDAS finns tillsammans med i Socialstyrelsens uppdaterade Nationella riktlinjer på grund av vård samt omsorg nära demenssjukdom. i enlighet med Socialstyrelsens rekommendation bör detta erbjudas såsom en sektion i ett basal demensutredning av personer med misstänkt demenssjukdom samt annat modersmål än svenska eller ytterligare kulturell bakgrund. I dessa fall existerar RUDAS en bättre alternativ än MMSE eftersom detta påverkas mindre av testpersonens språk, traditioner och utbildningsnivå.

Den svenska utgåvan, RUDAS-S, äger tagits fram av Kristin Frölich, överläkare, samt Rozita Torkpoor, sjukskö