Stadgan om de grundläggande rättigheterna med förklaringar
Strategi för användningen av EU:s stadga ifall de elementär rättigheterna
Regeringskansliet
Faktapromemoria /FPM51
| Strategi för användningen av EU:s | /FPM51 |
| stadga om dem grundläggande | |
| rättigheterna | |
| Arbetsmarknadsdepartementet | |
Dokumentbeteckning
COM()
Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska samt sociala kommittén och Regionkommittén. Strategi till att stärka tillämpningen från stadgan ifall de primär rättigheterna inom EU
Sammanfattning
Den 2 december presenterade kommissionen meddelandet Strategi på grund av att stärka tillämpningen från stadgan angående de primär rättigheterna inom EU (stadgan). I meddelandet betonas för att det äger tagits steg framåt vid området sedan stadgan blev rättsligt bindande , dock samtidigt för att skyddet på grund av de elementär rättigheterna ej kan tas för självklart. Strategin existerar därför en förnyat åtagande för för att se mot att såväl institutionerna likt medlemsstaterna tillämpar stadgan fullt ut. Strategin s
Ladda ner PDF
Nationella avsteg ifrån EU:s stadga om primär rättigheter
Av professor PÄR HALLSTRÖM
Det kan tyckas paradoxalt för att granska möjligheterna för medlemsstaternaatt göra avsteg från enstaka rättsakt, EU:s stadga ifall grundläggande rättigheter,som inte existerar formellt bindande. I denna artikel tecknas emellertid stadganmot bakgrund från de rättsfilosofiska rättvise- samt rättighetsidéer, författningsrättsliga teorier samt konstitutionell EG-rätt som redogör stadgans förhållande till den gemensamma västerländska värdegrunden samt varför utrymmet för nationella särlösningar samt avsteg existerar begränsat. Inledningsvissätts stadgan inom relation mot pågående jobb att reformera EU:s konstitution.
1. Rättighetsstadgan samt reform från fördraget angående Europeiska unionen
En del från det sysselsättning som detta konvent liksom nu arbetar fram en förslag mot förändringar från fördraget ifall den Europeiska unionen existerar redan färdigt.1 Det gäller formuleringen från en rättighetskatalog som skulle kunna
FN:s allmänna förklaring om dem mänskliga rättigheterna
30 artiklar
Den allmänna förklaringen består av 30 artiklar såsom gemensamt uttrycker de elementär och universella fri- samt rättigheterna. Artiklarna behandlar både sådant vilket alla besitter rätt mot, som frihet och träning, och sådant som varenda har korrekt att existera fri ifrån, som slaveri och tortyr. Det existerar den inledande universella förklaringen om för att det finns grundprinciper från odelbara rättigheter som gäller för samtliga och likt världens stater gemensamt bör leva upp till. Förklaringen är enstaka gemensam viljeyttring och en moraliskt beslut av världssamfundet, som inte är juridiskt bindande. Förklaringen utgör däremot utgångspunkten för flera juridiskt bindande fördrag, konventioner och traktat. Förklaringen utgör grunden inom det internationella arbetet tillsammans att övervaka de mänskliga rättigheterna inom världens stater.
Förklaringens uppkomst
Efter andra världskriget fanns det enstaka stark vilja att vid internationell nivå skapa enstaka
Några undantag finns. Frågan äger inte heller varit särskilt diskuterad inom svensk doktrin.
Av Europadomstolens praxis framgår för att de term rörande rättigheterna som upptas i konventionen ska tolkas autonomt. Detta medför för att begreppet yttrande i produkt 10 bör ha enstaka egen konventionsrättslig innebörd oberoende av konventionsstaternas innebörd. Förutom den definition som återfinns i artikelns mening numeriskt värde och tre måste detta slås fast vad en yttrande existerar enligt konventionen. För för att slå fast detta utreder domstolen vilka syften vilket rättigheten bör tillvarata. Tidigt () yttrande den (Handyside mot Storbritannien, dom den 7 månad ):
”Yttrandefriheten utgör en från de väsentliga grundvalarna på grund av ett demokratiskt samhälle, enstaka av dem grundläggande förutsättningarna för dess framsteg samt för varenda människas tillväxt. (…) (D)en omfattar ej endast ’information’ och ’idéer’ som mottas positivt alternativt anses ofarliga utan även dem liksom kränker, chockerar eller stör staten