Hur används titrering i vardagen

Titrering är ett kvantitativ analysmetod. Målet existerar att ett fåtal information angående en svar av en visst kurs med okänd koncentration. mot exempel är kapabel man existera vara intresserad av halten C-vitamin inom appelsinjuice, hur stor koncentratonen av ättiksyra är inom en kruka ättika eller hur mycket metalljoner som finns i en dricksvattenprov.

Allmänt utförande

Principen för den typisk titrering är denna:

• Ta noggrant en prov från den okända lösningen (titranden, blå inom bilden) samt placera detta i enstaka e-kolv. Provet kan exempelvis bestå från mL ättika med okänd koncentration.
• För för att få kunskap behöver man ofta utnyttja någon slags känd upplysning. Vi plockar därför fram en svar (titrator alternativt titrant, violett i bilden) av känd koncentration från ett annat ämne. Detta andra material ska behärska reagera tillsammans med det intressanta ämnet. För ättikan existerar en M NaOH-lösning en bra omröstning av känd lösning.
• Häll den kända lösningen i enstaka byrett. ett byrett besitter en kran som utför att man kan droppa i kända lösni

  Vissa ämnen löser sig enklare än andra i en visst lösningsmedel (såsom vatten). Medan detta till modell går för att lösa ca. 36 g koksalt inom en dl vatten nära rumstemperatur går det för att lösa ca. g sötningsmedel i identisk volym vätska vid identisk temperatur. Detta kallar man för för att ämnena besitter olika löslighet.

  Lättlösliga, blandbara samt olösliga ämnen

  Koksalt och sötningsmedel är modell på ämnen som väldigt lätt löser sig inom vatten. Detta kallar man att dem är lättlösliga i en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. Ämnen såsom är oändligt lösliga inom varandra kallas blandbara, vilket etanol samt vatten existerar exempel vid. Det går att åtgärda oändligt många etanol inom vatten samt vice versa. Ämnen såsom däremot existerar väldigt svåra att åtgärda i vätska sägs artikel svårlösliga. en exempel vid detta existerar saltet silverklorid som man bara förmå lösa något tiotusendels gram av inom vatten nära rumstemperatur.

  Andra ämnen kan (i stort sett) inte forma någon svar med varandra överhuvudtaget. Matolja och vätska är en bra modell på detta. Man säger att matolja är olös

  Titratorer

  Hanna Instruments erbjuder ett brett sortiment från titratorer liksom är konstruerade för för att möjliggöra precist kvantifiering från en substans i ett lösning. Våra titratorer existerar idealiska till att genomföra titreringar, ett teknik liksom är kritisk för för att bestämma koncentrationen av olika analyser inom många kemiska, mat-, samt miljörelaterade applikationer.

  Vårt sortiment omfattar allt ifrån kompakta bänktoppsmodeller till avancerade system tillsammans flera funktioner, som möter både primär och mer avancerade analytiska krav. Dessa titratorer existerar konstruerade till att tillhandahålla mångsidighet samt tillförlitlighet, vilket säkerställer för att varje utvärdering är således noggrann samt effektiv såsom möjligt. Upptäck vårt breda sortiment samt hitta enstaka titrator på grund av dina specifika behov!  

  Hur fungerar en titrator?

  En titrator existerar ett instrument som används för för att utföra titreringar, en teknik inom kemisk analys till att besluta koncentrationen från en bestämd substans inom en svar. Processen inkluderar gradvis ti

  Titrering i samhällsperspektiv

  Titrering är vanligt för för att mäta buffertförmågan. På mitt jobb används det till att ta reda vid hur många syra liksom berget vilket bryts inom gruvor klarar av för att ta grabb om. ifall man lägger stenar likt innehåller metallsulfider på marken och utsätter dem på grund av vatten samt syre sålunda bildas svavelsyra. Den är kapabel försura omgivningen och orsaka utsläpp från tungmetaller. Stenarna innehåller dock en sektion mineral tillsammans med basiska attribut, kalcit samt dolomit. dem består bland annat från kalciumkarbonat. angående stenarna innehåller mycket från dessa mineral kan dem neutralisera syran och då är ej miljöriskerna lika stora.

  I en sådant fall kan man inte nyttja ett pH-papper. Istället löser man upp malda prover av stenarna i blandad med vätska saltsyra (då reagerar syran med karbonaterna). Överskottet från syra titreras med natriumhydroxid, s.k. återtitrering. Om detta krävs lite natriumhydroxid till att nå ekvivalenspunkten därför vet man att stenarna innehöll ganska mycket karbonater.

  Sen finns detta fler ty